Salih

Anas berättade:

Profeten ﷺ sade: “Jag gläds åt optimism, det goda ordet, det vänliga ordet.”

Källa: Ṣaḥīḥ Muslim 2224

Klassificering: Sahih (autentisk) enligt Muslim

Gudomlig vägledning som livets kompass

I denna värld av ständig förändring finns en orubblig sanning: Gud är barmhärtig och inget sker utan Hans vilja. Denna insikt ger mig en djup tröst och orubblig förtröstan när jag möter livets prövningar och motgångar. När vi förstår att inte ens ett löv faller från ett träd utan Guds vetskap, försvinner utrymmet för hopplöshet och förtvivlan. Istället växer tillit och inre styrka fram.

Profetens prövning

Profetens ﷺ upplevelse i Taif illustrerar kraften i optimism. Trots att han blev fysiskt attackerad och jagad ur staden, valde han vägen av förlåtelse och hopp. När han, blödande och utmattad, vilade utanför staden, kom ängeln Gabriel med ett erbjudande om hämnd.

I detta avgörande ögonblick visade Profeten ﷺ prov på enastående visdom. Istället för att acceptera ängelns förslag att krossa sina förföljare, yttrade han en bön full av hopp och medkänsla:

“Jag hoppas verkligen att Allah kommer att låta det bland deras ättlingar uppstå människor som kommer att tillbe Allah den Ende, och som inte kommer att tillskriva Honom några medhjälpare.”

Denna bön, sprungen ur kärlek snarare än hämnd, blev senare besannad.

Optimism som livets styrkeledare

När livets stormar rasar och motgångar hopar sig, blir Profetens ﷺ exempel en källa till styrka. Likt en båt på ett stormigt hav kan vi kastas mellan vågorna, men med fast förtröstan på den Barmhärtige förblir vår inre kompass stadig. Denna förvissning ger oss kraft att fortsätta framåt, oavsett omständigheter.

Ett aktivt förhållningssätt till livet

Profetens budskap om optimism är långt ifrån passiv önsketänkning. Tvärtom uppmanar det till aktivt engagemang och konstruktiv handling. Medan konspirationsteorier och negativa tankemönster kan paralysera människor, befriar optimismens väg oss till att bli handlingskraftiga och ansvarstagande individer. Den ger oss modet att möta utmaningar och visheten att se möjligheter där andra ser hinder.

Profetens ﷺ exempel visar att sann styrka ligger i förmågan att möta motgång med optimism, att besvara hat med kärlek, och att alltid välja det goda ordets väg. Detta är inte bara en religiös lärdom utan en universell sanning om människans potential att överskrida sina begränsningar genom optimismens och godhetens kraft.

PS: Ladda ner min distanskurs Sändebudet som om du såg honom. Kursen består av 10 lektioner där varje lektion är ca 45 minuter lång. Varje lektion har en medföljande powerpoint presentation.

Om du vill införa ett fokuserat arbetssätt, börja med att skriva ner allt som du vill göra och numrera dessa i en ordning som du känner är rimlig. På så sätt slipper du att bli distraherad när nya uppgifter dyker upp. När du skriver ner vad som ska göras först, får du en mental förberedelse och en tydlig riktning.

När jag skriver ner vad som ska göras för dagen, blir det en aktiv process där jag prioriterar vad som är viktigast för stunden. Jag slipper fundera på vad nästa steg är, vilket gör att jag kan fokusera helt på arbetet.

Det är särskilt effektivt att göra detta kvällen innan, då det hjälper mig att vakna på morgonen med en klar bild av vad som måste göras. Detta “lilla” knep hjälper mig att hålla koll på det mesta i mitt liv. Det fungerar INTE lika effektivt för mig digitalt. Penna och papper slår det mesta.

På vägen hem hoppade jag på bussen och upptäckte en gul blyertspenna på det smutsiga golvet. Den var ett spöke från en tid då jag använde sådana. När ord kändes verkliga under min hand, när mina tankar ristades in på papper med en tyngd och en beständighet som skärmar aldrig kunde matcha.

Men jag hade övergivit pennan för det digitala, för uppkopplingens omedelbara tillfredsställelse och dess flyktighet.

I linje med min mors råd om att aldrig låta saker ligga på golvet, plockade jag upp den gula blyertspennan och frågade närmsta passagerare, som var upptagen med sin mobil, om pennan var hennes. “Nej, den är inte min.” Hon fortsatte scrolla.

Jag tog med mig pennan, satte mig längst bak i bussen och skrev sedan ned följande ord:

Jag förkastade dig som en bortglömd dröm.
Övergav dig.
Glömde bort dig.

Ersatte dig med den kalla skärmens förblänande ljus.
Gick vilse från vishetens enkelhet till tanklöshetens brus.
Fastän du är en gåva.

För att lära mig vad jag inte vet.
Min ånger är stor, en flod som mig dränker.
Ta mig tillbaka, till penna mot papper, där min själ kan sjunga.

Du, mäktigare än svärdet.
Genom Nåderikes gåva till mig.
En blyertspenna så stark.

Lyssna gärna på föreläsningen Imam ash-Shafi’i om kunskap på Koranpodden.

Min vän beskrev mig som en modernist, kvalificerade mig som en modern muslim.

Religionskunskap var mitt favoritämne under min skoltid. Jag tillbringade mycket tid på skolbiblioteket där jag läste om olika religioner, sedvänjor och traditioner. Avsnitten om islam var särskilt intressanta för mig.

Oavsett vilken lärobok jag läste, inkluderade den alltid ett kapitel som kategoriserade muslimer: traditionell muslim, sekulär muslim, politisk muslim, konservativ muslim eller modernist.

Jag försökte ofta placera mig själv i en av dessa konstruerade kategorier – men det var svårt. Jag passade inte in i någon av dem. Jag var felkonstruerad för läroboksförfattarnas måttstock.

Dessa kategorier är inte neutrala; de antyder en skala över vad som anses bra eller dåligt, gott eller ont, civiliserat eller primitivt. Att vara modern eller sekulär muslim anses fint, medan traditionell eller konservativ muslim ses som mindre önskvärt.

Denna indelning härstammar från idéer inom socialdarwinismen som delade upp människor i grupper som var mer eller mindre problematiska. Ett eko från en tid, inte allt för längesedan, då man mätte människors skallar och bedömde en individs värde utifrån stereotyper och fördomar.

Men jag är alla dina kategorier samtidigt – och ingen av dem. Mitt liv är en blandning av tradition och förnyelse, gammalt och nytt, öst och väst. Du kan inte sätta mig i en box eller döma mig. Vem är du att avgöra om jag är en god muslim eller inte? Detta är förtryck – att ta makten att definiera min identitet och tro.

Det är jag som definierar mig själv, mina drömmar, ambitioner och värderingar. Jag är för komplex för dina enkla definitioner och kategorier. Jag är inte en etikett på din syltburk i ditt köksskafferi. Så jag vägrar att kategoriseras.

Tänk om och var respektfull om du försöker se mig som den individ jag är.

Lyssna gärna på poddsamtalet Motverka islamofobi går endast genom islam | Valley Ghanem på Koranpodden.

Du har säkert hört talas om uttrycket och betoningen på att vara en “god ambassadör för islam,” särskilt i samhällen där muslimer utgör en missförstådd minoritet. Det är en tanke som har präglat många av oss och jag själv har tidigare omfamnat denna metafor om hur en muslim bör agera. Men på senare tid har jag börjat ifrågasätta detta uttryck och dess relevans för mitt och andra muslimers liv i dagens Sverige.

Jag anser att detta uttryck har sina begränsningar och jag vill nu framföra mina invändningar. I slutändan kommer jag att föreslå en alternativ metafor som jag anser bättre beskriver muslimers roll i dagens svenska samhälle.

Representant för en främmande nation

För det första, invändningen mot metaforen att vara en ambassadör för islam är att ambassadörer vanligtvis representerar intressen från främmande nationer. I Sverige finns ambassadörer från länder som Brasilien, Finland och Japan, och de arbetar huvudsakligen för sina respektive länders intressen. Men jag och många andra muslimer är födda i Sverige, vi är svenska medborgare, och vi representerar inte en främmande nation eller religion. Vi är en del av detta land, och islam borde vara en lika naturlig del av Sverige som kristendomen är.

En ambassadör återvänder till sitt hemland efter att ha slutfört sitt uppdrag. Vi som muslimer har dock inget annat hem än Sverige. Jag representerar mig själv, inte en främmande nation eller en hel religion.

Dessutom är en ambassadör ett yrke, precis som alla andra yrken. När man inte arbetar som ambassadör är man inte längre en ambassadör. Men min tro är inte ett yrke; den är en livsstil. Min tro är något som jag bär med mig varje dag, inte något jag tar paus från på helgerna.

Att vara en ambassadör för islam innebär att man ska försöka motbevisa fördomar och visa islams skönhet för att hjälpa hatiska människor att bli mer öppna och fördomsfria. Men detta är en svår uppgift eftersom fördomsfulla individer måste arbeta med sig själva för att förändras. Det är orimligt att förvänta sig att bära denna börda ensam.

Min tro lär mig att utföra goda handlingar för deras egen skull och inte för att imponera på andra människor eller motbevisa deras fördomar. Med andra ord bör jag agera gott för handlingens egen skull, inte för att försöka bevisa något för någon annan.

Att vara en ambassadör för islam är en metafor som inte återfinns i Koranen eller Profetens ﷺ ord. Profeten ﷺ uppmanade inte sina efterföljare att vara ambassadörer för islam, och detta begrepp är främmande, men tyvärr mycket populärt inom muslimska kretsar.

Vilken metafor föredrog profeten att använda?

Profeten ﷺ uppmanade de troende att vara goda grannar och att vara en aktiv del av samhället. Vi är inte främmande ambassadörer med andra nationers intressen. Muslimer är en integrerad del av detta samhälle och vi bör vara goda grannar, hjälpa till att utveckla samhället och ta oss an dess utmaningar.

Vi är en del av samhället med våra egna drömmar, utmaningar och unika bidrag. Ingen av oss bör känna bördan att vara en ambassadör eller representant för en hel världsreligion. Vi är människor med våra brister och begränsningar, och vi kan aldrig fullständigt representera en perfekt tro.

Profeten ﷺ uppmanade de troende att vara grannar, och det är vårt ansvar att vara goda grannar och medborgare. Det är den metaforen som bäst beskriver vårt engagemang och vår plats i samhället.

Lyssna gärna på poddradioserien 8 saker du kanske inte visste om Muhammed Ali på Koranpodden.

Vid gryning väcker jag den eleganta robotgräsklipparen till liv, en hängiven tjänare som sakta dansar över gräsmattan och befriar mig från tristessens ok.

Denna maskin, trots sitt enkla syfte, skapar en oväntad kedjereaktion och bjuder in en hel värld av levande varelser i dess spår.

Cirka trettio minuter senare, som om det vore en egen inbjuden konsert, ser jag små, livliga sädesärlor skutta på gräsmattan utanför mitt fönster. Lockade av den nyslagna gräsmattan och de möjligheter att finna föda som gräsklipparen har frammanat, dansar dessa nådiga skapelser lugnt på gräsplanen. De kryper i robotgräsklipparens spår och söker efter ny föda med entusiasm.

Det är ett skådespel som får mig att betrakta vårt mänskliga livsdrama, där vi så ofta följer i andras fotspår, ibland utan att vi är medvetna om det.

Sädesärlan har insikten om sitt beroende; dess överlevnad och frodighet hänger på robotgräsklipparen, som skapar möjligheten för dem att hitta sina små byten.

Vi kan inte förneka att vi är resultatet av visdom och insikter från tidigare generationer.

Liksom sädesärlan är beroende av robotgräsklipparen för sin föda, hyllar vi våra andliga lärare för den näring de ger våra själar och hjärtan.

Deras undervisning och insikter är våra vägvisare, som hjälper oss att hitta vår egen andliga sanning och växa som människor.

Vi är alla del av detta eviga dansspel, där vi följer i de andliga mästarnas fascinerande spår och därigenom berikar våra liv och själar.

Lyssna gärna på min poddradioserie Himlens fantastiska fåglar på Koranpodden.

Orden vi väljer att använda har en mäktig kraft - de påverkar inte bara människor omkring oss, utan även våra egna känslor och tankar. Det är som om varje ord vi säger resonerar i vårt inre och återvänder till oss med en kraftfull klang.

Nyligen har jag ägnat tid åt att reflektera över en intressant observation som har berört mig djupt. Det handlar om den subtila, men betydelsefulla skillnaden mellan två liknande uttryck: “Jag saknar dig” och “Jag längtar efter dig”.

När jag prövar att säga dessa meningar högt för mig själv, märker jag hur de påverkar mitt eget hjärta på olika sätt.

“Jag saknar dig” innesluter en känsla av avsaknad, som om något som var en gång nu är borta och lämnar ett tomrum i mitt hjärta. Det är som om jag tittar tillbaka på något som var, men inte längre är. Det väcker en viss sorg och nostalgi.

Å andra sidan är “Jag längtar efter dig” en mer hoppfull och positiv formulering. Det uttrycker en innerlig längtan, som om mitt hjärta ser fram emot mötet med det älskade som är avlägset. Det ger en varm känsla av förväntan och en gnista av glädje när jag tänker på att återförenas med den personen.

Denna enkla observation har lärt mig en viktig lärdom - att vara medveten om de ord vi väljer att använda och hur de formar våra känslor.

Genom att öva oss på att välja mer hoppfulla och positiva uttryck kan vi förändra vår inre dialog och skapa en mer harmonisk och positiv livsupplevelse.

Så låt oss tillsammans försöka längta mer och sakna mindre. Låt oss omfamna hoppfullheten och glädjen som följer med längtan efter något vackert och betydelsefullt i våra liv. Medvetenheten om våra ord kan vara ett kraftfullt verktyg för personlig tillväxt och glädje.

Jag ser fram emot att utforska fler tankar och känslor tillsammans i vårt gemensamma sökande efter mening och välbefinnande.

Jag har lagt märke till något som kanske inte alla andra har uppmärksammat än. Det verkar som att fler och fler YouTube-videos använder dramatiska och känsloladdade rubriker och innehåll för att locka besökare och få dem att bli arga och titta. Det här fenomenet kallas för clickbait och det sprider sig mer och mer på YouTube.

YouTube-algoritmen, som i princip är som en gud på plattformen, avgör vilka videos som ska visas och vilka som inte ska visas. Den belönar YouTubers som har flest besökare med pengar och inflytande. Men innan dessa YouTubers ens inser det, blir deras längtan efter mer pengar och inflytande en slav till YouTube-algoritmen. Innehållet i deras videos handlar mest om att skapa debatt, konflikter, irritation och till och med hat. Det är tyvärr vanligt att kommentarerna till deras videos är fyllda av hat.

Det är just av den här anledningen jag har valt att bli en podcaster 🎤. Jag driver Koranpodden. Här slipper jag hatkommentarerna. Jag behöver inte följa och lyda YouTube-algoritmen. Jag är fri att skapa mitt eget innehåll som intresserar mig och som ger något till mina lyssnare, utan att skapa motsättningar och hat. Jag bestämmer själv hur långa mina avsnitt ska vara, utan att behöva bli styrd av YouTube-statistik som säger mig vad som är den “ideala” längden för ett avsnitt. Just nu är podcast-världen fortfarande befriad från tyranniet hos YouTube-algoritmen. Men det finns krafter som vill tjäna pengar och kommersialisera det talade ordet även inom podcast-världen.

Hur länge kommer podcasters att kunna stå emot den här frestelsen?

Lyssna på Koranpodden via Apple Podcast, Spotify eller följ vårt arbete på Instagram.

Idag vill jag ta upp ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat: utbrändhet. Det är en utmaning som jag personligen har stött på flera gånger i mitt liv, och jag har lärt mig att det är viktigt att prata öppet om detta ämne för att hitta lösningar. Jag har sett så många fantastiska människor bränna ut sig på grund av stress och överbelastning. De är som vissna blommor som en gång blommade i full prakt. Därför vill jag dela med mig av fem personliga strategier som har hjälpt mig att undvika utbrändhet och upprätthålla en balanserad livsstil. Ta gärna del av dessa strategier och berätta sedan vilka metoder du själv använder för att undvika utbrändhet. Genom att dela med oss av våra strategier kan vi hjälpa varandra att förebygga utbrändhet och skapa ett hälsosamt och hållbart liv för oss själva. 

Strategi 1: Promenader - Naturlig avkoppling

En av mina bästa strategier för att undvika utbrändhet är att ta långa promenader. Genom att ge mig själv tid att njuta av frisk luft och rörelse får jag en välbehövlig paus från arbete, diskussioner och nyhetsflödet som annars kan uppta mina tankar. Promenaderna ger mig möjlighet att observera naturen och min omgivning, vilket hjälper mig att släppa på stress och bekymmer. Enligt vetenskapliga studier har naturen en terapeutisk effekt och kan bidra till att minska stress och förbättra vårt välmående.

Strategi 2: Läsning - Perspektiv och inspiration

Att läsa böcker, särskilt biografier om människors livsöden, är en annan strategi som har varit till stor nytta för mig. Genom att få distans till mitt eget liv och se mina bekymmer i ett större perspektiv får jag insikter och nya tankar. Böckerna blir en källa till inspiration och ger mig även förslag på lösningar och idéer för att hantera olika utmaningar i livet. Studier visar att läsning kan vara en effektiv metod för att minska stress och öka känslan av välbefinnande. 

Hitta din nästa bok bland mina böcker som intresserar mig.

Strategi 3: Sömn - Återhämtningens betydelse

En god natts sömn är avgörande för att undvika utbrändhet och bibehålla vår energinivå. Att lägga sig tidigt och undvika att vara uppe sent framför skärmar är en viktig strategi för mig. Det är också viktigt att ge kroppen extra vila och sömn under helgerna. Sömn är tyvärr ofta underskattat i dagens samhälle, men det är en kritisk faktor för vår fysiska och mentala hälsa. Studier visar att brist på sömn kan öka risken för utbrändhet och andra hälsoproblem.

Strategi 4: Hälsosamma måltider - Bränsle för kroppen

Att äta regelbundna och näringsrika måltider är en annan viktig strategi för att undvika utbrändhet. Jag försöker undvika snabbmat och energidrycker och istället fokusera på att äta grönsaker och vegetariska alternativ. Vätskeintag är också viktigt, särskilt under sommaren och varma dagar. Genom att äta hälsosamt ger jag min kropp den näring den behöver för att fungera optimalt och minska risken för utbrändhet.

Strategi 5: Hantera tid och sätta gränser

Tid är vår mest värdefulla resurs, och därför är det avgörande att hantera den väl för att undvika utbrändhet. Att inte försöka pressa in allt arbete på en gång, utan istället dela upp det över flera dagar, har hjälpt mig att undvika överbelastning. Ibland behöver jag säga nej till saker och sätta gränser för min tid för att skydda mitt välmående. Att vara medveten om tidsbegränsningar och planera för en balanserad arbetsbelastning är en viktig strategi för att undvika att bli utbränd.

Slutsats

Dessa fem strategier har varit till stor hjälp för mig personligen för att undvika utbrändhet och skapa en hälsosam och balanserad livsstil. Kom ihåg att detta inte är en absolut lista, utan strategier som har fungerat för mig och kan fungera för dig. Jag är nyfiken på att höra vilka strategier du använder dig av för att undvika utbrändhet. Genom att dela med oss av våra olika metoder kan vi stödja varandra och förebygga utbrändhet tillsammans. Låt oss ta hand om oss själva och varandra för att skapa ett hållbart och glädjefyllt liv. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Tips!

Lyssna på mitt samtal tillsammans med Amira bint Alasqari om Psykisk ohälsa och relationsproblem i fyra avsnitt.