Gud vet vem du är

Det var en ovanligt hektisk dag.
Jag skulle hinna spela in en viktig intervju.
Halim och jag var hungriga.

Vi behövde snabbt få i oss något att äta innan intervjun.
Det fick bli närmsta bästa.
Konya Grill.

Vi åt snabbt men med god aptit.
Jag gick fram till kassan för att betala.
Med plånboken i handen sa jag:

”Jag vill betala notan.”
Kassören såg på mig.
”Notan är redan betald.”

Förvånad sa jag:
”Det kan inte stämma!
Jag kom till kassan först nu.”
Han upprepade lugnt:
”Notan är redan betald, av någon som kände igen dig.”

Jag lät blicken vandra från gäst till gäst.
Jag sökte en blick som mötte min.
En bekräftelse.

Ingen mötte min blick.
”Vem betalade?” frågade jag.
”Jag vill åtminstone tacka.”

Kassören svarade bestämt:
”Tyvärr, personen vill vara helt anonym.”

Jag ville fråga runt
Gå från bord till bord.
Men vi hade bråttom.
Intervjun väntade.

För mig är du en ängel.
Med eller utan vingar.

Än idag vet jag inte vem du är.
Men Gud vet.

Jag har skrivit om din generositet.
Och jag ska vittna om den inför den Ende,
den dag vi möts igen.

En man med glasögon och keps talar i en mikrofon, med en väggtext i bakgrunden som säger Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp, han är klippan som räddar mig, min borg där jag är trygg.