Du har säkert hört talas om uttrycket och betoningen på att vara en “god ambassadör för islam,” särskilt i samhällen där muslimer utgör en missförstådd minoritet. Det är en tanke som har präglat många av oss och jag själv har tidigare omfamnat denna metafor om hur en muslim bör agera. Men på senare tid har jag börjat ifrågasätta detta uttryck och dess relevans för mitt och andra muslimers liv i dagens Sverige.

Jag anser att detta uttryck har sina begränsningar och jag vill nu framföra mina invändningar. I slutändan kommer jag att föreslå en alternativ metafor som jag anser bättre beskriver muslimers roll i dagens svenska samhälle.

Representant för en främmande nation

För det första, invändningen mot metaforen att vara en ambassadör för islam är att ambassadörer vanligtvis representerar intressen från främmande nationer. I Sverige finns ambassadörer från länder som Brasilien, Finland och Japan, och de arbetar huvudsakligen för sina respektive länders intressen. Men jag och många andra muslimer är födda i Sverige, vi är svenska medborgare, och vi representerar inte en främmande nation eller religion. Vi är en del av detta land, och islam borde vara en lika naturlig del av Sverige som kristendomen är.

En ambassadör återvänder till sitt hemland efter att ha slutfört sitt uppdrag. Vi som muslimer har dock inget annat hem än Sverige. Jag representerar mig själv, inte en främmande nation eller en hel religion.

Dessutom är en ambassadör ett yrke, precis som alla andra yrken. När man inte arbetar som ambassadör är man inte längre en ambassadör. Men min tro är inte ett yrke; den är en livsstil. Min tro är något som jag bär med mig varje dag, inte något jag tar paus från på helgerna.

Att vara en ambassadör för islam innebär att man ska försöka motbevisa fördomar och visa islams skönhet för att hjälpa hatiska människor att bli mer öppna och fördomsfria. Men detta är en svår uppgift eftersom fördomsfulla individer måste arbeta med sig själva för att förändras. Det är orimligt att förvänta sig att bära denna börda ensam.

Min tro lär mig att utföra goda handlingar för deras egen skull och inte för att imponera på andra människor eller motbevisa deras fördomar. Med andra ord bör jag agera gott för handlingens egen skull, inte för att försöka bevisa något för någon annan.

Att vara en ambassadör för islam är en metafor som inte återfinns i Koranen eller Profetens ﷺ ord. Profeten ﷺ uppmanade inte sina efterföljare att vara ambassadörer för islam, och detta begrepp är främmande, men tyvärr mycket populärt inom muslimska kretsar.

Vilken metafor föredrog profeten att använda?

Profeten ﷺ uppmanade de troende att vara goda grannar och att vara en aktiv del av samhället. Vi är inte främmande ambassadörer med andra nationers intressen. Muslimer är en integrerad del av detta samhälle och vi bör vara goda grannar, hjälpa till att utveckla samhället och ta oss an dess utmaningar.

Vi är en del av samhället med våra egna drömmar, utmaningar och unika bidrag. Ingen av oss bör känna bördan att vara en ambassadör eller representant för en hel världsreligion. Vi är människor med våra brister och begränsningar, och vi kan aldrig fullständigt representera en perfekt tro.

Profeten ﷺ uppmanade de troende att vara grannar, och det är vårt ansvar att vara goda grannar och medborgare. Det är den metaforen som bäst beskriver vårt engagemang och vår plats i samhället.

Lyssna gärna på poddradioserien 8 saker du kanske inte visste om Muhammed Ali på Koranpodden.